Grå starr / Katarakt

Gråstarr (Katarakt) är en ögonsjukdom som orsakar sämre syn. Gråstarr utvecklas oftast i båda ögonen. Varje öga kan påverkas på olika sätt. Den suddiga synen beror på att den grumliga linsen hindrar ljus från att passera och fokusera på näthinnan, i ögats bakre del. Ögats lins blir grumlig och det vanligtvis klara proteinet i linsen börjar aggregera (klumpa ihop sig).

Gråstarr är en vanlig orsak till blindhet i många länder. Ögonsjukdomen är inte ett större problem i länder som Sverige med god ekonomi, väl utvecklad ögonsjukvård, duktiga ögonkirurger, och tillgång till linser.

Vanligtvis opereras ett öga i taget med ditt sämre öga först. Gråstarroperationen tar ungefär 10-15 minuter. Ungefär 20 % av gråstarropererade bildar efterstarr. Vi behandlar din efterstarr med YAG-laser.

Gråstarr tillhör människans biologiska åldrande. Det naturliga åldrandet följer inte någon fast kronologisk ålder men begynnande gråstarr brukar utvecklas vid ungefär 60-65 års ålder.

Utvecklingen av gråstarr kan ha sekundära orsaker:

  • grönstarroperation (Glaukomoperation)
  • långvarig användning av steroider
  • hälsoproblem, t.ex. diabetes

Förr eller senare får alla gråstarr vid tillräckligt hög ålder. Medfödd gråstarr orsakas av genetiska faktorer. Barn födda med gråstarr i båda ögonen behöver opereras så tidigt som möjligt för en mer normal synutveckling.

Gråstarr kan påverka din syn på följande sätt:

  • suddig, dimmig eller molnig syn
  • Bländning och halofenomen – cirklar eller auror runt starkt ljus, så som bilstrålkastare och gatubelysning
  • färger kan verka svagare eller bleka
  • allting kan upplevas ha en brun eller gul nyans
  • nedsatt mörkersyn
  • dubbelseende eller flera bilder i ett öga
  • snabba förändringar i styrka för glasögon och linser
  • svårare att läsa på grund av sämre kontrastseende, som att kunna tyda skillnaden på svart och vitt

Ovanstående ögonbesvär kan ligga till grund för annat än gråstarr.

Några andra faktorer som möjligen kan kopplas samman till utveckling av gråstarr:

  • solens UV-B strålning – skydda dina ögon med solglasögon från tidig ålder
  • cigarettrökning
  • storkonsumtion av alkohol
  • miljö och levnadssätt – undernäring och dålig kost med brist på vitaminer

Optalux använder som standard den avancerade Clareon® intraocular lens (IOL) vid alla standard gråstarroperationer som utförs i uppdrag för Region Stockholm  

Grön starr (Glaukom)

Grön starr (Glaukom) uppstår när dräneringskanalerna i ögat blockeras så att vätska (kammarvattnet) inte kan rinna av ordentligt. Ögontrycket ökar och synnerven skadas. Det medför synfältsdefekter på sikt.

Ett friskt öga producerar ständigt kammarvatten som fyller ögonhålan. Rätt ögontryck behålls när avflödet dräneras genom kammarvinkeln till blodomloppet i samma takt som det produceras.

När vätskan inte kan dräneras ordentligt höjs det intraokulära trycket. Den optiska synnerven kan skadas och nervfibrernas funktion kan förändras.

Vi fördröjer utvecklingen av grön starr (Glaukom) genom att sänka ögontrycket. Grön starr kan behandlas med ögondroppar, och om det inte räcker, med laser.

typer av glaukom

  • Kronisk öppenvinkelglaukom – den mest vanliga typen av Glaukom som utvecklas mycket långsamt.
  • Trångvinkelglaukom – ovanlig och kan uppstå långsamt (kronisk) eller utvecklas snabbt (akut) med plötslig och smärtsam förhöjt tryck i ögat.
  • Sekundärglaukom – uppstår främst som resultat av en ögonskada eller annat tillstånd, t.ex. Uveitis (inflammation av det mellersta lagret av ögat).
  • Medfödd (kongenital) Glaukom – en ovanlig men ibland allvarlig typ av Glaukom som uppstår hos mycket små barn orsakat av en abnormitet av ögat.

kronisk öppenvinkelglaukom

Det finns inga vanliga symptom vid kronisk öppenvinkelglaukom eftersom utvecklingen sker mycket långsamt. Eftersom det yttre (perifera) seendet påverkas först kan det vara svårt att inse synen håller på att skadas. Synbortfallet sker gradvis från ögats utkant mot mitten.

Synförändringar är ofta associerade med åldrandet. Det är därför viktigt med regelbundna ögonundersökningar.

Akut trångvinkelglaukom utvecklas snabbt med ofta svåra symptom:

  • Röda ögon
  • Huvudvärk
  • Ömma ögon
  • Halofenomen – regnbågsliknande ljus runt lampor.
  • Dimsyn
  • Synbortfall i ena eller båda ögonen som fortskrider mycket snabbt.

Symptomen vid akut Glaukom är inte konstanta. De kan vara i en eller två timmar för att försvinna igen. Men synen skadas lite grann varje gång symptomen inträffar.

Det är viktigt att snabbt kontakta läkare om några av symptomen uppstår. Ytterligare skador kan förhindras vid tidig Glaukombehandling.

Sekundärglaukom

Sekundärglaukom orskas av andra tillstånd som Uveitis (inflammation i det mellersta lagret av ögat), ögonskador, medicinering eller operationer.

Symptomen för Glaukom kan blandas ihop med de för Uveitis, som också orsakar ögonsmärta och huvudvärk.

Medfödd (kongenital) Glaukom

Symptomen för medfödd (kongenital) Glaukom kan vara svåra att upptäckta på grund av barnets låga ålder.

Symptomen för medfödd Glaukom kan vara följande:

  • Högt ögontryck utvidgar ögonen som blir större.
  • Ljuskänslighet (fotofobi).
  • Ögon med ett grumligt utseende.
  • Vattniga ögon.
  • Ryckiga rörelser av ögonen.
  • Skelning som orsakar att ett öga är riktad inåt, utåt eller uppåt, medan andra ögat är riktat framåt eller är stilla.

Ta omedelbart kontakt med läkare vid ovanstående symptom.

Ökad risk för Glaukom:

  • Ålder – risken för Glaukom ökar med åldern. Det är bland de vanligaste kroniska ögonsjukdomarna hos äldre. Grön starr drabbar främst de över 50 år.
  • Ärftlighet – grön starr är ärftligt, som många andra medicinska tillstånd. Har du släktingar med grön starr rekommenderas du undersöka ögonen efter 40 års ålder eller den ålder din släkting fick grön starr.
  • Etnicitet – studier visar att de med afroamerikansk eller afrokaribisk ursprung (därmed personer med afrikanskt ursprung söder om Sahara) är mer benägna att få kronisk öppenvinkelglaukom än vita (i medicinsk litteratur och USA definierat som Europa, Mellanöstern och Nordafrika). Östasiater har en förhöjd risk att utveckla akut trångvinkelglaukom.
  • Närsynthet (myopi) – närsynta är mer benägna att utveckla kronisk öppenvinkelglaukom.
  • Okulär hypertension (högt ögontryck utan tecken på skador i synnerven eller synfältet) ökar risken för att utveckla kronisk öppenvinkelglaukom.
  • Familjehistoria – om du har en nära släkting, som förälder, bror eller syster med Glaukom, löper du större risk att drabbas av Glaukom. Har du släktingar med grön starr rekommenderas du undersöka ögonen efter 40 års ålder eller den ålder din släkting fick grön starr.
  • Medicinsk historia – du som har Diabetes kan ha en ökad risk att utveckla Glaukom.

Glaukomdiagnos

Det är viktigt med regelbundna ögonundersökningar för upptäckt och behandling i ett tidigt stadium. Synnervsskada kan upptäckas med den diagnostiska metoden optisk koherenstomografi (OCT).

Glaukom jobbar sig inåt från ögats periferi och det kan därför ta lång tid innan det upptäcks. Individen kanske inte själv anar något innan det närmar sig ögats mitt.

Alla med förhöjt ögontryck utvecklar inte Glaukom. Vissa tolererar högre ögontryck bättre än andra. Vad som är högt ögontryck för en person kan vara normalt för en annan.

undersökningar för glaukom

Tonometri (ögontrycksmätare)

Det intraokulära trycket mäts med instrumentet Tonometer.

Du får ögondroppar för bedövning av ögat innan beröring med Tonometern.

Vi diagnostiserar högt ögontryck med Tonometern eftersom det är en riskfaktor för kronisk öppenvinkelglaukom.

Central hornhinnetjocklek

Hornhinnans tjocklek mäts eftersom det kan påverka hur det intraokulära trycket tolkas.

Gonioskopi

Gonioskopi är en undersökning av ögats främre segment mellan hornhinnan och Iris. Det är området där vätska skall dräneras ur ögat.

Gonioskopi kan avgöra om denna vinkel är öppen eller stängd (blockerad).

Synfältsundersökning

Synfältsbortfall upptäcks med synfältsundersökning (perimetri). En sekvens av ljuspunkter visas på en skärm. Vissa syns i den perifera synen, där Glaukom först upptäcks.

En indikation på Glaukom kan vara ljuspunkter som inte syns perifert.

Optiska nerven

Den optiska nerven kopplar ögat med hjärnan. Ögondroppar används för att utvidga pupillerna innan en spaltlampa (ett mikroskop med mycket starkt ljus) utvärderar om den optiska nerven skadats av Glaukom.

Din körförmåga kan påverkas av ögondroppar som används för utvidgning av pupillerna. Var förberedd på att ta dig hem med alternativa färdmedel efter undersökningen.

behandling av glaukom

Behandlingen ämnar minska ögats introkulära tryck. Synskadan kan inte repareras. I dagsläget kan Glaukom kontrolleras men inte botas. En tidig Glaukomdiagnos och behandling i förebyggande syfte är därför viktigt.

Vi brukar i första hand skriva ut recept på ögondroppar. Vissa ögondroppar behöver endast användas dagligen medan andra har en dos på 2-3 gånger per dag.

Laserbehandling för Glaukom med selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) har visat sig vara lika effektivt som ögondroppar. SLT-behandling är en enkel, snabb och mestadels smärtfri procedur för att hålla ögontrycket nere upp till 5 år hos vissa patienter.

Ögondroppar

Kronisk öppenvinkelglaukom behandlas ofta med ögondroppar. Flera sorter ögondroppar finns tillgängliga.

Vad för ögondroppar som vi skriver ut till dig beror på

  • hur tillståndet fortskrider
  • andra medicinska tillstånd
  • annan medicin du tar
  • ögondropparnas biverkningar.

Användning av ögondroppar

Det är viktigt att du tar dina ögondroppar enligt vår ordination och anvisningar. Ögondropparna måste fortsätta användas även om synproblem ännu inte har upptäckts. Glaukom som inte har behandlats kan orsaka permanent synbortfall.

Hur du använder ögondroppar:

  • Använd ett finger för att varsamt dra ner ena ögonlocket.
  • Håll flaskan över ögat och tillåt en droppe falla ner i det undre ögonlockets ficka.
  • Håll ögat stängt i flera minuter.

Du bör vänta 5-10 minuter mellan användningen av två sorters ögondroppar.

kontaktlinser

Du kan behöva sluta bära kontaktlinser om du har förskrivits ögondroppar. Ämnen i ögondropparna kan samlas i kontaktlinserna och orsaka skador på dina ögon. Det går bra att bära glasögon istället.

Typer av ögondroppar

Beskrivning av flera typer av ögondroppar.

Prostaglandinaloger

Prostaglandinaloger ökar flödet av kammarvatten ut ur ögat, vilket minskar det intraokulära trycket. Ögondropparna används vanligen en gång per dag.

Biverkningar orsakade av prostaglandinaloger:

  • Förstorade blodkärl i den vita delen av ögat vilket gör att ögat ser rött ut.
  • Förändringar i ögonfärgen – den blir oftast mörkare.
  • Ögonfransar växer sig tjockare och mörkare.
  • Ögonsmärta och irritation.
  • Blefarit (ögonlocksinflammation) – ett tillstånd där ögonkanten blir rödare och uppsvälld.
  • Torra ögon.
  • Huvudvärk.
  • Ljuskänslighet.

Vissa typer av prostaglandinaloger som vi kan skriva ut till dig:

  • Latanoprost
  • Bimatoprost
  • Tafluprost
  • Travoprost

Betablockerare

Betablockerare minskar det intraokulära trycket med att sänka produktionen av kammarvatten i ögat.

De används en gång eller två gånger om dagen

Biverkningar orsakade av betablockerare:

  • Stickande eller brännande känsla i ögat.
  • Torra ögon.
  • Kliande ögon.

Betablockerare kan förvärra vissa medicinska tillstånd, och de skall därför inte användas av dig som har

  • astma
  • hjärttillstånd som hjärtblock.

Vissa typer av betablockerare som vi kan skriva ut till dig:

  • Betaxolhydroklorid
  • Levobunololhydroklorid
  • Timolol

Karbanhydrashämmare

Karbanhydrashämmare minskar mängden kammarvatten producerat i ögat, vilket reducerar det intraokulära trycket.

Dessa ögondroppar används 2-3 gånger dagligen.

Biverkningar orskade av karbanhydrashämmare:

  • en besk smak i munnen
  • illamående eller sjukdomskänsla
  • torr mun
  • ögonirritation

Vissa typer av karbanhydrashämmare som vi kan skriva ut till dig:

  • Brinzolamid
  • Dorzolamid

Sympatomimetika

Sympatomimetika anses minska produktionen av kammarvatten och öka flödet ut ur ögat.

Dessa ögondroppar används två gånger dagligen.

Biverkningar orskade av sympatomimetika:

  • ögonsmärta
  • röda ögon.

Vissa typer av sympatomimetika kan endast användas med försiktighet hos personer med

  • högt blodtryck
  • hjärtsjukdomar.

Brimonidintartrat är en typ av sympatomimetika som kan förskrivas.

Parasympatomimetika

Akut trångvinkelglaukom kan också behandlas med medicin som kallas parasympatomimeka, med t.ex. Pilokarpin.

Parasympatomimetika ;öppnar upp det blockerade trabelverket, vilket bör förbättra dräneringen av kammarvätska ut ur ögat. Du kan behöva använda ögondroppar fyra gånger om dagen.

Medicineringen av parasympatomimeka bör användas med försiktighet bland de med vissa medicinska tillstånd som

  • hjärtsjukdomar
  • högt blodtryck
  • astma

Biverkningar orsakade av parasympatomimetika:

  • Huvudvärk – kan vara svår under de första 2-4 veckorna efter behandlingen.
  • Brännande eller kliande ögon.

Andra glaukombehandlingar

Laserbehandling sker med laserstrålar med hög energi och kan användas för att öppna trabekelverket (dräneringskanaler) i ögat. Denna behandling kallas selektiv lasertrabekuloplastik (SLT).

Smärtlindrande (Anestesi) ögondroppar sätts in i ögat, och en speciell lins placeras framför ögat. Lasern lyser igenom linsen och gör små hål i trabekelverket. Mer vätska dräneras ut ur ögat och det intraokulära trycket minskar.

Cyklodiodlaser är ett alternativ till SLT. En del vävnad i ögat som producerar kammarvatten förstörs. Mindre kammarvatten skapas i ögat, vilket minskar det intraokulära trycket.

Laserbehandling av Glaukom är oftast snabb och smärtfri. Kortvarig smärta och värme kan kännas. Du kan behöva fortsätta använda ögondroppar efter laserbehandling.

Glaukomoperation

En trabulektomi är den mest vanliga typen av glaukomoperation. Det involverar avlägsnandet av trabekelverket för att tillåta avrinningen av vätska genom ögats dräneringssystem.

Proceduren genomförs under lokalbedövning (vaket tillstånd) eller generell narkos (medvetslöst tillstånd).

Andra typer av glaukomoperation:

  • Viskokanalostomi – denna operation tar bort en del av sklera (det vita yttre höljet av ögongloben), vilket tillåter vätska att filtreras ut ur ögat och in i kroppen.
  • Djup sklerektomioperation – vid denna operation implanteras ett litet membran i ögat för att sträcka ut trabelverket.
  • Shuntoperation – med denna operation placeras en tub inne i ögat för att öka dräneringen av vätska ut ur ögat.

Läkemedel för anti-ärrbildning som kan ges för att förebygga bildandet av ärrvävnad när ögat läker:

  • Mitomycin C
  • 5-fluoruracil

behandling av akut trångvinkelglaukom

Akut trångvinkelglaukom fortskrider snabbt. Tillståndet behöver därför behandlas fort.

De vanligaste formerna av behandling för akut trångvinkelglaukom:

  • Ögondroppar.
  • Systemiska läkemedel – dessa injiceras i blodflödet för snabb minskning av ögontrycket.
  • Laserbehandling (laseriditotomi) – laserstrålar med hög energi skapar hål i Iris (den färgade delen av ögat) för att öppna vinkeln och möjliggöra flödet av vätska. Båda ögonen kan behöva behandlas även om bara ett öga har trångvinkelglaukom eftersom denna form av Glaukom kan utvecklas i båda ögonen vid något tillfälle.
  • Operation – trabulektomi (operation för delvis borttagande av dräneringskanalen) är den mest vanliga formen av operation för akut Glaukom.

Vid behandling av gråstarr (Katarakt) kan vinkeln i ögat öppnas och ögontrycket regleras.

Behandling av andra typer av Glaukom

Ögonläkare brukar rekommendera laserbehandling eller operation för andra typer av Glaukom. Det beror på typen av Glaukom och hur mycket den har fortskridit.

Glaukomkontroller

Glaukom måste övervakas med regelbundna undersökningar för att förebygga fortsatta synskador.

Du kan behöva göra återbesök med ett mellanrum på 1-4 månader eller upp till 12-24 månader beroende på hur långt ditt Glaukom fortskridit.

Verifierad av MonsterInsights